Om mat.., och dess konsekvenser

Då arkitekturen lämnat en del i övrigt att önska har jag vänt mig till den kulinariska fronten i jakt på spår av europeiskt inflytande, vilket kommit att straffa sig. Idag, den dag då karnevalen inleds är jag strandad hemma på grund av diverse konsumtion.

Utsikt från vår balkong, det jag roar mig med att titta på om dagarna.

Boven i dramat förefaller ha varit ett paket kycklingkorv som legat i den inte fullt så jättekalla kyle, i vårt inte fullt så jätterena kök, en dag för länge. Jag borde naturligtvis ha placerat dem i den 50 grader kalla frysen istället (ska det vara kallt ska det tydligen vara jättekallt) men den var vid tillfället dessvärre igenproppad av is.

Här kan man äta jättebillig glass och dricka färskpressade juicer.

Annars kunde man ha misstänkt någon lokal specialitet som exempelvis kokt ägg inbakat i frityrdeg, en storsäljare på bussterminalerna, eller det finaste av snacks: lätt grillat kycklinghjärta. Serveras vanligen i en stor hög och äts med tandpetare som tilltugg eller som side order till annan grillad mat (churrasco).

Notera aortans placering, nam nam.

I övrigt bjuds det inte på så mycket märkligheter, vi äter mycket fisk och skaldjur eftersom det är en ö i Atlanten vi bor på. Fick smaka lite på de enorma ostrona de äter men jag kan dessvärre inte ens tvinga mig till att uppskatta denna delikatess, till skillnad från vår storförtjuste japanske vän som väl försäkrade sig om att de skulle serveras råa utan någon sorts bearbetning.

Det bor visserligen mycket japaner i Brasilien men just den här är utbytesstudent från Tokyo och bor i lägenheten ovanför oss.

Visserligen är köttet fint och billigt här men det som framförallt gläder mig är tillgången (och priset) på frukter och grönsaker. Jag som flytt mitt hemland med dess björkpollen och stenfrukter har här i Brasilien hittat mig en oas fylld med frukter. Helt plötsligt har melonerna smak, bananerna är lite syrliga och passionsfrukterna är stora som mangos. De har fyra sorters apelsiner, tre sorters bananer, både vit och röd guava, mangos som kostar åtta kronor per kilo, vattenmeloner stora som öh, nja jättestora vattenmeloner helt enkelt. Osv. det är fantastiskt, den lilla torra sharonfrukten är här saftig och syrlig. Nej, det är fantastiskt helt enkelt vad goda frukter de har, och dessutom billiga. Till frukost på ett av de hostel vi bott på fick man hur många mangos man ville (men bara två bröd per person…).

Det är härligt med all frukt och alla grönsaker. Framförallt att salladen nu är det billiga.

Fikon, plommonkörsbärstomater, oliver…

I Caipirinhas ska man ha mycket socker...

Vinet är tyvärr väldigt dyrt här, det är, hör och häpna, dyrare än i Sverige! Caipirinhas som enkom består av limesaft, sockerrörssprit och socker är visserligen gott men lite knepigt som måltidsdryck. Vi ser följaktligen fram emot en snar resa till Argentina med enbart tomma resväskor.

Mitt nuvarande tillstånd, isolerad i lägenheten föranleder att det nog blir ett inlägg till ganska snart.

Ha det!*

*ha gärna även i åtanke att det är roligt om man kommenterar för då vet jag att jag inte bara skriver för att roa mig själv...